I torsdags var allt över. Efter ett projekt på fem veckor hade vi vår utställning. Temat var fria radikaler, människor som går sin egna väg. Min radikal var Bodil Granberg, en mustig kvinna med stort engagemang.
Vernissagen var en lyckad tillställning. Mycket folk och god ostbricka. Bäst var nog de varma orden från vår lärare Pieter ten Hoopen. (Efter många svärord under projektets gång). Men det blev ju bra tack vare honom. Naturligtvis :)
Jag säger nu som min granne Håkan -Det känns tomt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar